Vilken jävla dag!

Svordomar i rubriken bådar ofta inte gott..Det jag kommer skriva nu kommer nog få en och annan att tänka " typiskt Frida", men för en gångs skull är jag inte orsaken till olyckan! Men jag ska börja med och säga att jag har ett stort jävla hål i taket. Ett hål som går ifrån min källare upp till köket. Orsaken till detta hål är en 4-åring vid namn Margaret. Anledningen till detta hål är vatten, eller rättare sagt en hel ocean. Okej, här ska ni få hela berättelsen. Jag är uppe på övervåningen tillsammans med Kate och min värdmamma. Jag gör Kate ordning för hennes simlektion, min värdmamma pysslar med annat. Maggan är nere i köket. När jag sedan kommer ner i köket för att fixa iordning tjejernas mellanmål möts jag av ett bombnedslag! Uppe på köksön står Maggan med kökslangen i högsta hugg (ja, en slags kran som man kan koppla bort och spruta med hur man vill) och sprutar runt i hela köket. Vi snackar inte om en liten skvätt utan en hel pool ligger och skvalpar på golvet. Jag och min värdmamma har alltså varit borta under max 3 min och köket har förvandlats till ett poolområde. Maggan står fortfarande kvar uppe på bänken och gapskrattar. Vi delar inte riktigt hennes glädje! Sekunden senare låg vi alla fyra på golvet med moppar,handdukar och tvättsvampar. Trots ett kaos trodde vi att vi hade löst det hela bra. Det tills tjejerna och min värdmamma har åkt iväg på simlektion och jag går ner för att hämta något på mitt rum. När jag går ner på trappan hör jag hur något droppar. Tänker att jag måste ha lämnat kranen på där uppe men inser snart att dropparna kommer uppifrån och ner. Översvämmningen har alltså tagit sig igenom golvet och läcker nu igenom golvet ner till källaren. Jag hämtar hink och ringer mina värdföräldrar. Efter lite samtal till räddningspatrullen står en saneringfirma snart med världens bil utanför huset. Strax därefter börjar dom riva upp ett stort hål i taket och det är ungefär där vi är nu i historien. Saneringsfirman har åkt hem men lämnade efter sig vad som ser ut som en monstermaskin och en stor platsmojäng. Och ett stort jäkla hål då förstås!


Nu har jag precis varit ute på en löprunda för att rensa tankarna. Förhoppningsvis kommer jag att kunna sova några timmar i natt trots monstermaskinen bara några meter ifrån mig...Vilken jäkla dag alltså!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback