Denna dagen skulle faktiskt bara kunna raderas hur kalendern, kastas i närmsta papperskorg och aldrig lyckas ta sig upp igen. Det enda bra med denna dagen var faktiskt att jag fick vakna upp med en varm kropp tätt intill mig och att jag fick träffa mina finaste Sara nu ikväll. För några timmar sedan gick bilen till flygplatsen. Jag har gjort det många gånger förr under mitt år här i Usa och vet precis vad som väntade men ändå var det som att jag inte var beredd. Inte för att jag tror att det är något man mentalt kan förbereda sig på men ändå- Avsked! Åhh såå jag hatar dom! Man åker till flygplatsen med en passagerare jämte sig och på tillbaka vägen är det på sin höjd en väska som gör dig sällskap i passagerarsätet. Nu ligger jag i min säng och vet att jag kommer hata natten som väntar. Vi kunde göra detta för 7 månader sedan i Januari och vi kan göra det igen för att vara ifrån varandra 3 månader till men sen får det fasen vara nog! Min kärlek till dig är för stark för att vara på olika sidor av jorden!