Svar på tal

Sitter mer eller mindre instängd på mitt rum. Våra söta mexikanare till städerskor är här och jag vill inte störa. Imorse var jag en sådan där onödigt snäll aupair. Jag erbjöd mig frivilligt att köpa onsdagens standardfrukost- Bagels! Detta innebar att jag steg upp vid 5 för att ta mig en springrunda och på hemvägen springa förbi bageriet. Jag tror att ni aupairer som läser här känner igen er- Ibland erbjuder man sig att göra saker för att tjäna lite "extrapoäng", extrapoäng som egentligen inte behöver intjänas. Sekunden efter man erbjudit sig att göra en extrauppgift vill man bara ge sig själv en stor smäll i magen när man inser konsekvenserna, i detta fall en väckarklocka som ringer innan tuppen gått upp. Ja ja bra start på dagen i alla fall!

Tänkte passa på att svara på två frågor som jag får väldigt ofta.
1)
"hej! har en fråga till dej som redan är i usa och om du har lust att svara uppskattas det! :) vad gick du på när du valde din familj? har nyss snackat med en och har sån sjuk beslutsångest! så undrar bara om du har något tips, vad du tänkte på när du valde bort familjer och när du till slut valde den du nu är i? svara gärna på min mejl om du vill :)//mathilda"

Svar: Att vara i matchningsprocessen kan ha varit bland det tuffaste någonsin. Det är nästan så att Culture Care skulle skicka med ett paket deppressionspiller i sitt välkomstpaket till alla aupairer. Även fast man ofta gör det lite värre än vad det verkligen är. Visst det handlar om ens framtid för 1 år framöver men det är inte på något sätt så att du är tvingad till att stanna i samma familj i ett helt år. Att byta familj kommer alltid att finna som ett alternativ- även om det inte är något man önskar.

Jag är så otroligt glad att jag valde familjen jag gjorde. Skulle nog inte kunna få en bättre värdfamilj. I början av matchningsprocessen var jag alldeles för inriktad på vart familjerna bodde. Jag ville känna mig öppen för alla stater men innerst inne så ville jag bara till California och New york. Alla andra familjer lyckades jag hitta fel på, avsiktligt eller oavsiktiligt vet jag inte men så var det i alla fall. Dom 3 första familjerna jag blev matchad med bodde i Boston vilket var en stad som absolut inte lockade. Sedan fick jag turligt nog två matcher i San Francisco och en utav dem familjerna bor jag hos idag. När jag var i matchningsprocessen försökte jag verkligen sätta mig in i hur det skulle vara att leva med denna familjen. Jag hade jättebra kontakt med båda mina två sista matchar och ställde så mycket frågor att det kändes som att jag redan kände dom. Sedan är det viktigt att fråga alla dom där småfrågorna som kommer att vara jättebetydande när du väl är här. T.ex hur jobbar du på helger, får du tillgång till bil utanför jobbet, får du ha besök och så vidare. Transportsystemen här i Usa är i många fall värdelösa så en bil skulle jag vilja säga nästan är ett måste. Tänk också på vad som känns rimligt för dig när det gäller ålder på barn, tjejer/killar och hur många barn dom har. Att matcha intressen men barnen utifrån vad du gillar är också bra men absolut inte en nödvändighet för att ni ska ha kul tillsammans!

2) "Hej :) har länge nu funderat över att åka till Cali
och jobba som Au pair, men har inte fått det där extra knuffet. Undrar bara hur du gick till väga om du har några tips? Skulle vara jätte gulligt om du skulle kunna maila tillbaka till mig.

take care :)!/ M"

Svar: Vad kul att du funderar på att åka som aupair. Här kommer tipsen på det där extra lilla knuffet som du bad om:
* För det första- att tänka på att man ska vara borta ett helt år ifrån alla man älskar där hemma kan ofta kännas ganska så överväldigande. Men tänker man istället på hur många år man har kvar att spendera med dom där hemma i Sverige så blir ett år helt plötsligt inte en så lång tid. Att åka som aupair är ett helt perfekt mellansteg till att inte bo hemma men att ändå inte skaffa sig en egen lägenhet.

* Det är ett otroligt bra sätt att få uppleva Usa på. Jag skulle aldrig ha råd att bo som jag gör nu och kunna se så mycket på egen hand.

* Försök tänka på allt du kommer att få uppleva i Usa som du missar om du stannar i Sverige. Sverige finns kvar, chansen att åka som aupair kommer kanske aldrig att komma tillbaka till dig. Om jag exempelvis inte skulle åkt detta året tror jag aldrig att jag skulle ha åkt. För när man väl har börjat plugga igen och är färdigutbildad tror jag inte ett år som aupair passar lika bra längre. Då känner man förmodligen att man vill ge sig in på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Och tänk på alla underbara människor du kommer träffa. Jag har lärt känna mäniskor som jag vet kommer stå mig nära resten av livet, det är ovärderligt!

Hoppas att jag har lyckats pusha dig lite för jag lovar dig, du kommer inte ångra om du åker!

Mitt tuffaste men förmodligen bästa beslut någonsin!




Kommentarer
Postat av: Josefin

vilka bra ord från dig!

läser din blogg varje dag och längtar verkligen tills jag får åka iväg :D

2010-04-21 @ 19:52:49
URL: http://nannydiaries.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback